frokenolsson

Min novell är klar, med små ändringar här och var. Efter de kommentarer jag har fått tidigare så vill jag förklara att det ska vara lite staccato över novellen och att slutat skall vara upp till läsaren att utröna.

Solen står högt på himlen och den strålar vackert över staden men trots det är det fortfarande kyligt i luften. Sommaren har inte hunnit bryta sig igenom de kärlkalla gräsmattorna ännu.

Två unga grabbar promenerar längs trottoaren som nästan sträcker sig genom hela staden. Staden är ganska liten, sådär liten så att de flesta innevånarna känner varandra. Den ene pojken har en röd stickad mössa som var slarvigt neddragen över huvudet. Han håller en pinne i handen som likgiltigt riktas mot att dänga till postlådor eller annat som passerar hans väg. 
Den andre grabben har en fin ryggsäck på ryggen som av någon anledning alltid luktar som rostat bröd. Han går med händerna i byxfickorna.
Det är en behaglig doft tänker killen med den röda mössan.
- Du kommer väl imorgon igen, frågade pojken med ryggsäcken.
Pinnen träffade precis en brevlåda som gav ifrån sig ett högt plonkande ljud. 
Pojken suckade.
Ljudet väckte uppmärksamhet hos en förbipasserande äldre dam. Hon visade sitt missnöje för hans beteende med en grimaserande min.
- Vi får se, han kastade ifrån sig pinnen.
-Du, sa pojken och rättade till ryggsäcken, glöm inte dina gympaskor igen.
De båda sneglade i tystnad ner mot pojkens smutsiga kängor. Skorna såg klumpiga ut och var lite för stora för hans fötter. De fortsatte gå längs gatan och passerade hemtrevliga hus med välskötta trädgårdar.
- Vill du att jag ska följa dig hem. Pojken försökte bryta tystnaden igen. Han drog i remmarna till sin ryggsäck.
-Nä det är nog ingen bra idé , suckade han, Conny och farsan är nog hemma nu.
- Var bor du egentligen?
Ryggsäcken luktar så gott tänkte pojken och tog av sig sin röda mössa.
- Ganska nära järnvägen, svarade han snabbt.
Magen knöt sig och han kände hur hans kompis ryggsäck hade fått honom att tänka på mat. Han suckade igen.
- Här bor jag, sa hans kompis, han pekade in mot en väg fylld av hus med stora gräsmattor och äppelträd utanför.
De nickade menande mot varandra som en tyst hej då gest.  Imorgon, tänkte grabben med ryggsäcken, då tar jag med mig extra smörgåsar så vi kan dela.
Pojken med mössan i handen fortsatte gå mot utkanten av staden ensam och hungrig.

Recension - Alkemisten

Paulo Coelho, utgivningsår 1988

Santiago är bokens huvudperson och vi får följa hans resa i sökandet efter en skatt. Han är en andalusisk fåraherde som lämnar allt för en dröm som visade honom en stor rikedom.
På sin väg möter han udda människor och hamnar i situationer som bidrar till hans val av riktning.
Man börjar så sakta förstå att det inte är målet som är den verkliga slutdestinationen.
Han är till en början lite av en vilsen drömmare och han ligger gärna och läser böcker under stjärnhimlen, men när slutet av boken närmar sig så har han genom sitt äventyr blivit mer lärd och lycklig.
Santiago lär sig genom ödmjukhet att följa de tecken som visar sig.
Jakten leder honom ut i den egyptiska öknen där han också möter en flicka.
Titeln på boken har en betydande roll i handlingen då Santiago möter Alkemisten som talar om storslagna ting som livselixir och guld.

Boken har en religiös underton och man slukas helt in i filosofin den lär ut.
Det kan nära jämföras med de nyandliga tankar som New Agerörelsen har om universum och samhörighet med världsalltet.

Författaren, Paulo Coelho, har själv nära relation till religiösa upplevelser och det är kanske detta som återspeglar sig i boken.
Han skriver med en viss lätthet och humor men det dribblar inte bort det insiktsfulla budskap som kan läsas mellan raderna.
Han använder vackra beskrivningar om hur landskapet breder ut sig och hur enkla ting kan glänsa i våra ögon.

Det fullkomligt haglar av användbara citat i texten. Ett urval som egentligen motsäger hela sannolikhetsteorin;
”Det som händer en gång händer inte igen, med det som händer två gånger kommer alldeles säkert ske en tredje gång” var tänkvärt för de som håller vetenskapliga förklaringar närmast hjärtat.

Boken får goda betyg av mig och varma rekommendationer går ut till alla att läsa den oavsett ålder.
Alkemisten är skriven i vår tid och är en de mest populära böckerna som givits ut. Den var för mig väldigt inspirerande och tankeväckande. Man bör inte ta saker och ting för givet utan att med tålamod och ödmjukhet kommer det du önskar att förverkligas.

Solen står högt på himlen och den strålar vackert över staden men trots det är det fortfarande kyligt i luften. Sommaren har inte hunnit bryta sig igenom de kärlkalla gräsmattorna ännu.
Två unga grabbar promenerar längs trottoaren som nästan sträcker sig genom hela staden. Staden var ganska liten, sådär liten så att de flesta innevånarna känner varandra. Den ene pojken hade en röd stickad mössa som var slarvigt neddragen över huvudet. Han håller en pinne i handen som likgiltigt riktas mot att dänga till postlådor eller annat som passerar hans väg.
Den andre grabben har en fin ryggsäck på ryggen som av någon anledning alltid luktar som rostat bröd. Han går med händerna i byxfickorna.
Det är en behaglig doft tänker killen med den röda mössan.
- Du kommer väl imorgon igen, frågade pojken med ryggsäcken.
Pinnen träffade precis en brevlåda som gav ifrån sig ett högt plonkande ljud.
Pojken suckade.
Ljudet väckte uppmärksamhet hos en förbipasserande äldre dam. Hon visade sitt missnöje för hans beteende med en grimaserande min.
- Vi får se, han kastade ifrån sig pinnen.
-Du, sa pojken och rättade till ryggsäcken, glöm inte dina gympaskor igen.
De båda sneglade i tystnad ner mot pojkens smutsiga kängor. Skorna såg klumpiga ut och var lite för stora för hans fötter. De fortsatte gå längs gatan och passerade hemtrevliga hus med välskötta trädgårdar.
- Vill du att jag ska följa dig hem. Pojken försökte bryta tystnaden igen. Han drog i remmarna till sin ryggsäck.
-Nä det är nog ingen bra idé , suckade han, Conny och farsan är nog hemma nu.
- Var bor du egentligen?
Ryggsäcken luktar så gott tänkte pojken och tog av sig sin röda mössa.
- Ganska nära järnvägen, svarade han snabbt.
Magen knöt sig och han kände hur hans kompis ryggsäck hade fått honom att tänka på mat. Han suckade igen.
- Här bor jag, sa hans kompis, han pekade in mot en väg fylld av hus med stora gräsmattor och äppelträd utanför.
De nickade menande mot varandra som en tyst hej då gest.  Imorgon, tänkte grabben med ryggsäcken, då tar jag med mig extra smörgåsar så vi kan dela.
Pojken med mössan i handen fortsatte gå mot utkanten av staden ensam och hungrig.

Solen står högt på himlen och den strålar vackert över staden men trots det är det fortfarande kyligt i luften. Sommaren har inte hunnit bryta sig igenom de kärlkalla gräsmattorna ännu.
Två unga grabbar promenerar längs trottoaren som nästan sträcker sig genom hela staden. Den ene pojken med den röda stickade mössan håller en pinne i handen som han använder att dänga till postlådor eller annat som passerar hans väg. Den andre grabben har en ryggsäck på ryggen av någon anledning alltid luktar som rostat bröd. Han går med händerna i byxfickorna.
Det är en behaglig doft tänker killen med mössan.
- Du kommer väl imorgon igen, frågade pojken med ryggsäcken.
Pinnen träffade precis en brevlåda som gav ifrån sig ett högt plonkande ljud.
Pojken suckade.
- Vi får se, han kastade ifrån sig pinnen.
-Du, sa pojken och rättade till ryggsäcken, glöm inte dina gympaskor igen.
De båda sneglade i tystnad ner mot pojkens smutsiga kängor.
- Vill du att jag ska följa dig hem. Pojken försökte bryta tystnaden igen.
-Nä det är nog ingen bra idé , suckade pojken, Conny och farsan är nog hemma nu.
- Var bor du egentligen?
Ryggsäcken luktar så gott tänkte pojken och tog av sig sin röda mössa.
- Ganska nära järnvägen, svarade han snabbt.
Magen knöt sig och han kände hur hans kompis ryggsäck hade fått honom att tänka på mat. Han suckade igen.
- Här bor jag, sa hans kompis, han pekade in mot en väg fylld av hus med stora gräsmattor och äppelträd utanför.
De nickade menande mot varandra som ett tyst hej då.
Pojken med mössan i handen fortsatte gå mot utkanten av staden, ensam och hungrig.

Mitt namn är Eva-Louise Olsson. Jag har precis börjat läsa svenska A vid Hermods vuxenutbildning i Stockholm.
Den här bloggen ska jag använda som en presentation av mina studier och självklart som en sida där mina kurskamrater och lärare kan lära känna mig lite bättre.

Jag bor för tillfället hos min familj i Göteborg men jag kommer ursprungligen från den vackra byn Vemdalen i svenska fjällen. Anledningen att jag börjat studera igen vid 26 års ålder är för att jag tror att det kommer leda till ett roligt och framgångsrikt arbete. Svenskan jag läser nu är förhoppningsvis bara början av flera år av studier som leder till någonting jag verkligen vill göra.
Mina största intressen är inom mode och inredning. Just nu drömmer jag om ett assistentarbete hos någon professionell och insatt person som kan lära mig hur branschen fungerar inom just dessa områden, men vem vet vad jag drömmer om för arbete om fem år. Jag tar mig an denna kurs med höga förväntningar på mig själv. Det enda betyget jag kan tänka mig är MVG.

Andra intressen som ligger varmt om hjärtat är resor, foto, konst och musik.
Länder jag varit i är sådana exotiska ställen som svängiga Kuba, kommunistiska Kina, karga Mongoliet och kryddoftande Indien.
Många fotografier har det blivit. Både på resande fot och hemmavid. Jag äger en avancerad systemkamera som får jobba hår t.

Min tanke var att om jag fixar bra betyg i mina kurser ska jag belöna mig själv med att gå på en musikfestival i sommar. En festival som lockar mycket är Sweden rock i Sölvesborg. Där spelar välkända band som Aerosmith och Guns n´Roses.
Självklart kommer kameran följa med och dokumentera alla långhåriga ”rockers”, legendariska artister och den allmänt rådande dekadensen som brukar infinna sig på dylika evenemang.

Jag har även en till blogg där jag främst lägger ut bilder, där är inte orden det primära.
Tyvärr har jag legat lite på latsidan med den här bloggen men det blir snart ändring på det.  www.metrobloggen.se/timeforsnow

En annan kul sida jag rekommenderar er att kika på är: www.lådvin.nu